Tinnitus eller öronsus innebär att man hör ljud som saknar ljudkälla. Ljudet beskrivs ibland som pipande eller brusande. Tinnitus kan även innebära sömnproblem, koncentrationssvårigheter, stress, nedstämdhet och trötthet.
Det finns flera bakomliggande orsaker till varför man får tinnitus. Det kan vara problem i hörselgången, till exempel vaxpropp. Vissa kan uppleva öronsus som en biverkning på läkemedel (då upphör problemet när man slutar med sin medicin). Högt blodtryck nämns också som en orsak. En bullerskada eller skada på hörselorganet kan även vara bakomliggande orsak. En öron-näsa-halsspecialist kan utföra hörseltest samt undersöka hörselorganen.
En mycket intressant teori är att tinnitus kan vara spänningsrelaterad och bero på spänningar i nacke, hals och käkar. Detta kallas ibland för somatisk eller somatosensorisk tinnitus. Cervikogen somatisk tinnitus används som begrepp vid öronsus relaterade till somatosensoriska systemet i halskotpelaren.
Tinnitus är dessutom ett av de symptom som många personer uppgivit minska efter en behandling baserad på ATLANTOtec-metoden. Metoden har som syfte att behandla störningar i översta nackleden där skallen leder mot atlaskotan.
Mer om spänningsrelaterad tinnitus
Att muskelspänningar och tinnitus kan uppstå på grund av obalanser i bettet eller om man biter ihop eller gnisslar tänder är något som tandläkare med kunskaper inom bettfysiologi känner väl till samt försöker åtgärda med bettskena eller bettkorrigering. Att korrigera bettet kan dock i många fall vara komplicerat och oftast även relativt kostsamt.
Även öron, näsa, halsspecialisten Levine, visade att somatisk tinnitus är vanligt. Över 70% av hans patienter kunde manipulera sina besvär med olika käkrörelser.
En studie (Shore SE et al 2000) visar att signaler från spända tuggmuskler verkligen kan kopplas in i hörselbanorna. Den visar att ljuden vi hör kan vara att vi hör våra egna spänningar.
Vid avhandlingsarbeten vid Umeå Universitet fann man att käken och nacken har ett integrerat funktionsmönster och involverar käkleden och översta nackleden. Personer med whiplashskada visade dock på ett avvikande mönster. Hos dem med smärta i käke och nacke efter whiplash såg man mindre och långsammare huvud- och nackrörelser. De djupa musklerna i nackrosetten, som påverkar förmågan att nicka och rotera huvudet i översta nackleden, styrs i ett reflektoriskt motorsystem med underkäkens rörelser. Det innebär att spänningar i tuggmusklerna även skapar spänningar i nackrosetten och vise versa.
Klagomål på besvär med upplevd tinnitus i samband med störningar i halsryggen, bettet eller käkarna är något som många manuella terapeuter ofta får höra av sina kunder och försöker behandla. Fallstudier har visat en positiv effekt på tinnitus vid manuell behandling av funktionsstörningar i halskotpelaren hos patienter med en kombination av tinnitus och nackbesvär, men inga experimentella studier finns.
Om dina besvär påverkas av något av följande så är chansen stor att du har en spänningsrelaterad tinnitus:
- förändras vid stress,
- förändras under dygnet,
- förändras när du rör käkarna, eller håller nuvudet i vissa positioner,
- förändras om du masserar eller trycker på muskler i nacke, hals eller käkar.
Referenser:
- Cervical spine disorders and its association with tinnitus: The “triple” hypothesis.
- Does multi-modal cervical physical therapy improve tinnitus in patients with cervicogenic somatic tinnitus?
- Somatisk tinnitus — hör vi ljudet av muskelspänningar?
- TUGGAPPARATEN OCH NACKROSETTEN -ett integrerat motoriskt och sensoriskt system.
- Somatosensory Pulsatile Tinnitus Syndrome: Somatic Testing Identifies a Pulsatile Tinnitus Subtype That Implicates the Somatosensory System.
- Dorsal cochlear nucleus responses to somatosensory stimulation are enhanced after noise-induced hearing loss.
- Integrated jaw and neck function in man. Studies of mandibular and head-neck movements during jaw opening-closing tasks
- Neck function in rhythmic jaw activities